2009



 

Ångesten har kommit tillbaka.

Panikattackerna kommer och går.

Jag är verkligen på botten igen,

efter ett evigt klättrande till toppen.

Nu är jag tillbaks där jag började.

Nu måste jag kämpa mig upp igen.

Jag har ingen ork längre....

Jag saknar dig,

jag saknar det vi hade.

Vill inte bara vara vänner,

jag vill vara mer...

mycket mer...

Fan att jag älskar dig så mycket som jag gör,

fan att jag är förälskad i dig.

Fan att jag blev kär i dig...

Ta mig härifrån,

innan ångesten tar över mig helt...

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0